2008/11/01

One week in NYC

Ankomsten till Newark Liberty International Airport i New Jersey måste jag säga var ganska pampig. Man möts av stora glänsande bokstäver med orden "Welcome to the United States of America", vilket också möter en efter att man gått igenom tullen och lämnat fingeravtryck och ögonskanning. Med otaliga flaggor överallt, man riktigt känner patriotismen rusa över en. Jag åkte dit med min faster Maud och min syster Ingrid, på vår årliga resa.
Färden över till New York var ganska trist; industriområden, grått, beige, brunt och beige. Men så när vi kom till Manhattan blev det helt annorlunda såklart! (Fast det var fortfarande väldigt beige överallt.) När jag steg ut taxin utanför hotellet blev jag genast helt överväldigad av en känsla som är väldigt svår att sätta ord på. Storstadspulsen, höghusen, människorna, alla intryck grävde sig brutalt in i mig på en enda sekund, och jag kände mig verkligen... levande.

Vårt hotell då, Affinia 50, låg på 155 East 50th Street, vid Lexington Avenue. Alldeles precis mitt i smeten alltså; två kvarter från Park Avenue och fyra kvarter från Fifth Avenue. Vi hade en enorm svit med eget kök, och när jag säger enorm menar jag HUGE. Älskade allt med den, utom tapeterna som var rätt ordentligt fula. (Men GAH sängarna... jag skulle göra nästan vad som helst för att få en sån + täcket hem! Hotellsängar = ♥)
Hur som helst, eftersom dygnet hade fått 6 extra timmar hade vi hela eftermiddagen på oss att bekanta oss med omgivningen. Men av samma anledning var vi sjukt trötta (jetlag är inte att leka med), så vi promenerade bara runt lite i närheten och åt middag på en pub bredvid svenska kyrkan.
Jag trodde att jag skulle tycka om staden, men jag var inte beredd på att fullkomligt ÄLSKA den! När vi gick omkring där i midtown Manhattan kände jag, det här kommer låta fånigt, en slags samhörighet. Som att jag hittat migsjälv. Första dagen där kände jag knappt av min jetlag, jag gick bara runt och var så lycklig.

Starbucks finns ju i nästan vartannat kvarter, och efter middagen gick vi och köpte med oss fika hem. Jag sa till Maud att det var min favorit, och efter att vi fikat där första gången ville inte hon heller fika nån annan stans. Vi fikade där typ... ja, minst 2-3 gånger om dagen! Helt galet. ♥


Ok, dag 2, söndag. Jag fick passande nog en jävla massa mensvärk, så jag låg på hotellet hela förmiddagen medan Ingrid och Maud gick ut. Jag låg och kollade på CNN, tror det var ungefär där som mitt beroende började. Jag är väldigt intresserad och insatt av presidentvalet i USA (som är snart omg!) och de pratar ju knappt om nåt annat på CNN nu. När The Situation Room sändes satt jag alltid som fastnaglad!☆
Men anyway, värken var inte alls lika farlig som tidigare och jag piggnade till lite på eftermiddagen. Lunchen åt vi på The Benjamnin, ett annat hotell i samma byggnad. Jag åt amerikanska pannkakor med lönnsirap och OHMYGOD så goda dom var!! Jag har aldrig i mitt liv ätit nåt så underbart! Eller jo, det har jag, men detta var ett av de bästa! (Notera att detta var på en väldigt fin restaurang, därmed det sjukt höga betyget)

Efter lunchen begav vi oss till MoMA, The Museum of Modern Art. Där fanns massor av konstverk man "måste se"; Picasso, Monet, Andy Warhol, Salvador Dali, van Gogh, Gaugain, Matisse, blabla you name it, och också min favoritkonstnär Giorgio de Chirico! Jag visste inte att det fanns verk av honom där, så jag blev glatt överraskad när jag plötsligt såg inte mindre än fem tavlor hängandes på en vägg.
MoMA var verkligen värt att gå på, det är en stark rekommendation för andra eventuella vistelser i New York!

Resten av dagen ägnade vi åt shopping! Nu har jag nog inte riktig koll på vilken dag vi shoppade vad, men... jag tror det var då vi gick längs med Fifth Avenue och slutligen hamnade på Victoria's Secret. Det är inte klokt vad länge vi var där inne! Själv har jag, hör och häpna, ingen som helst passion för underkläder, så där kunde de gott ha snabbat på lite. Efter att ha valt ut bh:ar, trosor och en mysdress gick jag och satte mig på bänken vid ingången, tillsammans med diverse män som väntade på sina fruar/döttrar.


Nästa dag, måndagen, var det Ingrids födelsedag!☆ Vi gick upp tidigt för att åka till Empire State Building. Vi tog en taxi, ja faktiskt tog vi taxi ungefär överallt. En enda gång tog vi metron, annars var det yellow cab som gällde. Skönt faktiskt, även om det lätt blir trafikstockning i var och vartannan korsning. Fast då, när vi åkte längs med Fifth Avenue, gick det förvånansvärt lätt och fort så jag passade på att filma, som ni kan se i inlägget nedanför. Det var dock efter att vi åkt en bit, så det är alltså inte den allra mest fashionabla biten. Men ändå.
Hur som helst, Empire State var underbar. Allra högsta våningen var avstängd för ombyggnad, så det högsta vi kom var 86 eller 87 våningar tror jag. Åh, älskar att åka hiss och se numret stiga med rasande fart... Maud var modig dock, hon är väldigt höjdrädd så hon var mycket tapper. Jag däremot njöt i fulla drag när jag blickade ut på Manhattan.Underbart, inte sant? Jag kunde stå där för all framtid. (Fast det gick ju inte för sig, så det gjorde jag inte.)
Sedan gick vi på Macey's (världens största varuhus tydligen), och Ingrid fick en superfin kappa! Fast jag orkade inte riktigt med det där varuhuset om jag ska vara helt ärlig. Sen gick vi till Rockefeller Center och en affär som heter Anthropologie. Så underbar affär, ångrar att jag inte tog kort i den!! Det fanns egentligen ingenting som jag själv skulle vilja ha, förutom en del i inredningsdelen, men det hejdade mig inte från att tycka om den oerhört mycket. Maud köpte lite kläder, och jag köpte en handspegel åt Ingrid som födelsedagspresent.
Vi kikade in lite i Disney-butiken på Fifth Avenue, det var typ som att bli tio år yngre! Jösses, om jag hade varit 8-9 år hade jag dött av lycka där inne.
Sen gick vi också till Saks på Fifth Avenue, och det, mina vänner, är något helt fullständigt i min smak. Fast den dagen var vi bara på första våningen, sminkavdelningen, för att köpa foundation och grejs till Ingrid. Jag drogs såklart direkt till avdelningen med MAC, där jag fick en valfri ögonskugga. Jag tänkte ta en mörklila, och expediten sa "Oh you like purple? Why don't you take this?" och så stack hon en dosa med sex olika lila ögonskuggor i min hand. Ett klartecken från Maud, och så fick jag den istället!

På kvällen tog vi taxi till Grand Central Station. Den var väldigt imponerande när man kom in där, minsann nåt annat än Centralen i Stockholm! Anyway, det vi åkte dit för var the Oyster Bar! När det kom fram för Maud att varken jag eller Ingrid nånsin ätit vare sig ostron eller hummer, bestämde hon sig för att genast ändra det. Ett litet snack med hotellets reception och vi lyckades få ett bord fastän det var fullt! Det är en väldigt fin restaurang, och mycket berömd också. Jag bestämde mig för att börja försiktigt och beställde bara in ett ostron, som servitören sa skulle vara bra och lättätlig för nybörjare. Så fick jag in den, och så låg den där på tallriken. Jag visste ju att den levde, även fast jag inte såg några direkta livstecken, och jag erkänner att det kändes lite konstigt att lossa på den från skalet med gaffeln. "Stackars lilla levande ostron" tänkte jag inte, och så svalde jag den med ett slurp. Slemmig och kall, är vad jag skulle beskriva den som. Men sen beställde vi in hummer, en halv var, och gudars så god den var! Det kunde jag gott ha ätit mer av! Lite som en sport också att försöka hitta allt kött man kan äta på den, haha.(Jag skulle aldrig kunna bli vegetarian, som ni märker har jag inga som helst problem med att äta levande djur, eller äta djur som blivit kokta levande.)
Efter middagen köpte vi en tårtbit var på Junior's. Den var HUGE! Alla portioner i USA är verkligen HUUUUUGE!! Och jag, när jag tycker nåt är gott vill jag äta upp allt för att visa att jag verkligen tyckte om maten... Jag har verkligen ätit MYCKET den här veckan, herregud.


På tisdagen träffade Ingrid sin vän Chris, som bor i New York. Så jag och Maud var ensamma, och vi hade en shoppingdag. Men först gick vi till Rockefeller Center igen, där vi åkte upp i Top of the Rock! Det var minst lika kul som Empire State faktiskt. Fast nu regnade det asmycket, så de högsta skyskraporna var gömde sig bland molnen. När vi kom ner gick vi till Anthropologie igen, där Maud köpte skor, och sen till BrooksBrothers där hon köpte en dräkt.

Efter att ha dumpat alla påsar på hotellet gav vi oss ut på jakt efter Vivienne Westwood. Jag hade hittat 11 (elva) adresser med affärer som skulle sälja hennes pryttlar, så vi tog en taxi ner till Soho och började leta upp adresser där. Det regnade och var kallt som in i helsefyr!! Ok, första adressen visade sig att affären hade lagt ner för ett par månader sen. Vi frågade hon i kassan i den nuvarande affären, men hon visste inget. Så vi gick vidare, men ingen lycka fanns, alls! Vi betade av fem adresser där nere, och ingen visste nånting!! Till slut kom vi till NY Look, och frågade. "Vivienne Westwood, oh my gosh!!" sa expediten och sa att ja, de hade haft henne tills för några månader sen, men prova med NY Look på Fifth Avenue, dom hade. Så då åkte vi tillbaka dit, och där fanns det faktiskt. Fyra plagg. På rea. ..... Jag provade kavajen som var ganska snygg, men den passade inte, och de andra klänningarna var inte vad jag ville ha. Ni kan tro att jag blev deppig då, hade sparat länge för att kunna shoppa loss på Vivi i New York, och så visste ingen nånting.
Förresten, det var ganska intressant nere i Soho, där var det ju lite mer sunkiga kvarter, men samtidigt trängdes massor av superflashiga butiker där, som på West Broadway och runt 2nd Street. Jag undrar lite hur dom överlever... Men men, det var alltså helt misslyckat där nere. Förutom att vi sprang på en enorm väggmålning av Banksy! Ni kan tro att det lättade upp mitt sinne där.

Hur som helst. Jag var ledsen, och Maud var ledsen för att jag var ledsen. Vi beslöt oss för att gå in på Saks igen och kolla om det mot alla odds fanns nåt av Vivienne Westwood där, de är ju ändå en av de mest välsorterade och oerhört fashionabla varuhusen. Där fanns inget Vivi, men det fanns en kille som visste nåt! Han sa att massor av folk hade frågat efter henne, men att det faktiskt inte fanns något över huvud taget från Vivienne Westwood i hela New York. Nähä. Så var det med det.
Vemodig gick jag och tittade bland kläderna på Saks, och hittade faktiskt en ursnygg tröja från Marc by Marc Jacobs som jag provade, ("That shirt, it's awesome!!" sa han expediten) och fick direkt. Bättre plåster på såren kan man inte få! Jag passade också på att gå och flukta på märken jag antagligen aldrig kommer ha råd att köpa (om jag inte sparar i ett år först); Ralph Lauren, Chanel, Dior, Versache, Louis Vitton, D&G, Marc Jacobs, Yves Saint Laurent, blabla you name it. När vi var mätta på Saks gick vi tillbaks till BrooksBrothers där jag fick världens underbaraste blazer med världens underbaraste paljett-top till. Jag kan knappt förstå hur bra den kavajen sitter på mig, jag är lycklig när jag tänker på den. Och, så fick jag dessutom en kashmir-kofta på köpet!
Så det gör inget att jag inte hittade nåt Vivienne Westwood, jag har världens underbaraste fashionabla plagg, och har dessutom mina egna pengar kvar.☆


På onsdagen åkte vi till Metropolitan Museum of Art och såg på några utställningar. Världens största museum tror jag? Sjukt stort var det i alla fall, och vi hann inte se på ens en bråkdel. Men lite såg vi, bland annat European Sculpture and Decorative Arts, vilket jag uppskattade mycket. Där hade de liksom tagit olika rum och objekt från tusen olika ställen i Europa, det var som att gå runt i en fruktsallad! (Eller öh, ok, mysko jämförelse)
Härligt var det i alla fall. Vi såg också på Japansk och Kinesisk konst, men sen gick vi. Och då tog vi en promenix genom Central Park! Det var mycket fint, även fast det var jäkligt kallt. Höstiga färger överallt! Och asstora ekorrar vart man än såg. Seriöst, överallt. Och bara feta sparvar, blä. Men, annars var det väldigt mysigt och stort!
Vi gick omkring där ett bra tag, och efter det tog vi taxi tillbaka. Ingen av oss orkade göra nåt speciellt på nån kväll, typ gå på en show på Broadway eller nåt, alla var så trötta hela tiden så vi sov tidigt istället. Och jag kollade på CNN.♥


På torsdagen åkte vi hem, men vi hann ändå med att pressa in några sista turistattraktioner där på förmiddagen. Vi åkte tidigt till Guggenheim Museum, men det var stängt hela förmiddagen för en privat visning, så det sket sig. Fast det gjorde ärligt talat inte så mycket, vad gäller konstverk var våra behov mättade på Metropolitan och MoMA, det var mest Guggenheim-huset som var speciellt, och det såg vi ju från utsidan. Så vi drog oss ner till Wall Street, och börshuset, där allt är åt helvete just nu, haha. Eller haha säger jag, det är ju inte alls särskilt roligt. 15,000 människor har förlorat sina jobb där i denna hiskeliga finanskris.
Nåja. Vi gick också ner till sydspetsen, så långt ner man kan komma, och kollade på Frihetsgudinnan. Ingen av oss hade lust att åka ut till henne i det blåsiga vädret, så det sket vi i. Men jag måste säga, jag har alltid trott att hon skulle vara mycket större! Men egentligen är hon ju pytteliten! (Eller ja, relativt) Det var lite antiklimax där kan man säga.

Efter det var det inte mycket mer att göra än att sitta i hotellets lounge och vänta på att vår bil skulle komma. Den doorman vi pratade med rekommenderade nämligen att vi skulle hyra en privat bil till flygplatsen, så då gjorde vi det. Det kändes verkligen superflashigt, haha. Chauffören var en väldigt pratsam snubbe som babblade på om sin släkt i Spanien och snackade skit om de gula taxibilarna.
Och ja, sen flög vi hem. Jag kunde inte direkt sova, och att jag nu förlorat 5 timmar hjälper inte precis min jetlag. Men jag är glad att jag var vaken när vi flög över Island, och över Norges fjordar. Vackrare syn får man leta efter.
Och så idag tog jag tåget hem hit. Aldrig har Stockholm känts så litet... och aldrig har Borlänge känts så patetiskt! Ni kan ge er på att jag längtar tillbaks till New York.

Det är mycket jag älskar med den staden. Som jag skrev innan, pulsen och känslan av att vara en del av nåt större. Jag älskar skyskraporna, att man inte kan se toppen på dom utan att böja ryggen i 90 grader bakåt. Jag älskar charmen med staden, det typiska amerikanska. Som att det ryker från gatubrunnarna och att man hör polissirener varannan minut. Jag kan inte ignorera att jag nog ändå blivit lite amerikaniserad, men jag beundrar deras starka patriotiska anda, sånt som man knappt ens får viska om här i Sverige. Det hänger verkligen hissade flaggor överallt man går!
Men mest av allt älskar jag människorna. De är så trevliga och artiga och snälla och... det känns riktigt bra när man blir kallad lady, ms. eller ma'am på fullaste allvar. Nåt av det bästa med vår vistelse nu var ju helt klart när man kom tillbaka till hotellet och möts av en brett leedende doorman som håller upp dörren för en med orden "Hello ladies, welcome home♥!" Det amerikanska folket är verkligen service minded, något som helt saknas här i Sverige om man jämför. Bara en sån sak som att alla säger "you're welcome" efter att man sagt thanks, jag kan inte påminna mig när det senast hände här hemma. Kanske är det bara jag som alltid råkar ut för otrevliga expediter här, men i USA är till och med sminkdamerna supertrevliga och artiga, ingen inne på Saks gav mig den där nedvärderande blicken man får när man ber om hjälp på typ Kicks, även fast jag var nerklädd som tusan och osminkad. Bara det var en upplevelse i sig.

Så jag har blivit helt nerkärad i alla människor i New York. Jag vill tillbaka med en gång! Känner just nu för att bli en chic businesswoman i höga klackar och en Starbucks-kopp i handen, gåendes fram och tillbaka över Manhattan. Haha, kan ni se mig som det?
Frågan är bara när jag kan åka tillbaks. Och hur fasiken jag ska klara mig utan CNN?!

See ya☆

2 件のコメント:

Maja さんのコメント...

wooow, jag tänker verkligen åka dit nån gång!

Maria ♥ さんのコメント...

CNN finns i vissa boxutbud! Du får övertala dina päron att skaffa rätt boxutbud. Dessutom finns de ju på nätet. ;)

Gillade du de rykande brunnarna? Jag tyckte de var hemska. Kanske för att jag var tvungen att stå precis ovanpå en sådan för att titta på July 4th-fyrverkerier när jag var där. XD

NYC is teh shit, kort sagt.