2009/03/25

Barn.

Min kompis mamma, Kristina, är lärare/fritidspedagog/kurator/jagvetinte på en låg- och mellanstadieskola inte långt från centrum. En elev hon har hade tydligen massa problem och jobbigheter, jag vet inte vad men jag gissar med famlijen, samt en stark passion för att teckna manga. Jag blev tillfrågad att komma dit och sitta och rita med den här tjejen, ge lite tips kanske och bara allmänt ge henne min odelade uppmärksamhet i 45 minuter. För en liten ersättning såklart.

Jopp, och det har jag gjort idag.

Hon hette Embla och var inte alls blyg, vilket var otroligt skönt. 11 år var hon, och när jag kom hade hon ritat ett ansikte som sa "Välkommen Ylva!" på tavlan! Kristina sa innan att hon var superuppspelt inför det här, vilket märktes. Jag kunde knappt ge några tips, hon bara babblade på när jag försökte... Vi satt och ritade ett slag och hon fick världens saligaste uttryck när hon sen fick papperet jag ritat på!
Mm, det var det. Hon verkade vara jätteglad över vår lilla ritstund, och jag var jätteglad över pengarna, så alla var verkligen glada.

När jag gick ut träffade jag K-G, en bekant som jobbar på skolan, vi stod och pratade ett tag. Han verkade ha ganska tråkigt för vi pratade ett ganska långt tag. Eller rättare sagt var det mest han som pratade.
Hur som helst. Det kom fram nyfikna barn som sa att jag såg snäll ut när K-G frågade om de tyckte jag såg läskig ut. När jag var på väg ut från skolgården kom det fram barn och bjöd mig på russin. Och nån slags parfym.
De vinkade efter mig en lång stund när jag gick.

Wow, barn... Jag vill aldrig jobba med dom.

See ya!☆

2 件のコメント:

Rebecca さんのコメント...

Hihi, gud vad gulligt! X3
Saknar att praktisera på skolan! Vad man än ritade tyckte de att man skulle bli konstnär!<3
Aldrig jobba med barn? :D Efter att du hade haft en så bra upplevelse? XD

Okage さんのコメント...

varför får inte ja betalt för å sitta rita med ungar? D8